Lät min Aygo (samma bokstäver som i yoga!) vila idag och tog bussen in till stan. Kliver på bussen lite surmulen för att den är sen och att jag har en stressig dag på jobbet framför mig.
Möts av ett Veiron i Ottan- Gomorrrron! Tittar förvånat upp och ler mot den skäggiga busschauffören som verkar ha som kall att väcka oss trötta morgonpassagerare till liv. Sätter mig ganska långt fram i bussen. Nyväckt. Förundras över den höga musik som spelas. Någon slags mix av dansband och sextiotals rock´n´roll. Chaffisen sitter och trummar på ratten. Det här är hans musik och han är glad.
Människor från alla världens hörn kliver på bussen längst med vägen. Alla möts av ögonkontakt och ett Gomorrron på bred göteborgska.
Färden går vidare, tankarna försvinner i fjärran. Kommer till sans och skrattar till; både pekfinger och fot klappar takten till denna musik som inte egentligen faller mig i smaken. Eller gör den det? I alla fall reagerar min kropp på det. Min kropp rycks med, den är glad. Detta fenomen upprepas flertalet gånger. Jag skrattar tyst för mig själv.
Framme i stan. När dörrarna öppnas ropar chauffören efter oss: Ha en bra dag! Han har bestämt sig. Han vill ge oss en bra start på dagen. Stor eloge till honom. Det är så lite som krävs för att glädja andra.
Avslutar dagen med After Work på stan med trevliga kollegor. Är så tacksam för alla kanonmänniskor som omger mig.
Väl hemma igen hittar jag två inbjudningar till två av sommarens totalt tre bröllop.
Bra slut på en bra dag.
Det låter fantastiskt! Att mötas av ett glatt leende och livsglädje när man minst anar det kan inte annat än att få en på mycket bra humör! Att sprida lite glädje omkring sig gör skillnad :-)
SvaraRaderaMysig blogg du har! Jag länkar :-)
KRAM <3