Det finns inga gränser.

Var på en föreläsning igår. Den handlade om att det inte finns några gränser. Föreläsaren berättade om sitt liv. Hur han hamnat där han var idag, i rullstol med ben. "Hjulbent" som han kallade det. Hur han genom olika missöden i sitt liv och läkarvårdens misstag orsakade att han blev sittandes i rullstol, blev tablettmissbrukare pga av sina smärtor och om att inte kunna klä sig eller äta själv. Sånt som vi andra tar för givet. Att dessutom läkare sa till honom att det var slut nu. Att han inte skulle leva.

Att han sedan två år senare, simmade Vansbrosimmet trots sitt handikapp, "stod" överst på pallen på sim-SM, avgiftade sig från alla läkemedel, började leva, är en sådan fantastisk inspiration. Att han dessutom genomfört tre Vasalopp sittandes, en Ironman, vunnit OS guld och slagit världsrekord i Paralympics får mig att inse att jag bara är feg. För feg för att kasta mig ut, ta för sig. Att det inte bara handlar om att leva utan att också vara levande.

Att han dessutom var den ende i en tävling som lyckades ta sig över från Alcatraz till fastlandet simmandes, 2,4 km i ett strömt och kallt vatten får en att inse att ens egna små inre motstånd för att inte ta sig dit man innerst inne vill är rätt små. En av de utmaningar han har kvar framför sig är att simma över Engelska kanalen, bara så där. Hepp!

Så idag har jag ärat mina ben med en premiärtur på löparrundan. Springandes, inte "hjulbent". Och oj, vad jag sprang! Med den sköna vårsolen i ansiktet, fågelsången i öronen och en beslutsamhet över att ingen eller inget får stoppa mig för att nå dit jag vill. Att våga lyckas och misslyckas. Att det ofta är hjärnan som sätter stopp eller något som någon osäker människa säger till en. Våga aldrig säga att jag inte kan!

Jag andas. Känner mig fri. Luften så frisk. Vattnet i den vanligtvis strömma forsen alldeles stilla. Träden så kala men stolta sträcker de sig mot himlen för att nå solens strålar. Marken frasig efter vinterns snötäcke. Springer förbi fågelskådaren med kikaren redo. Den ensamma damen som dukat upp fika till sig själv i solskenet. Njuter. Det finns inga gränser.